Under bodelningen går makarna – och gärna tillsammans med en jurist – igenom vem som har rätt till vad. Vad äger man och vilka skulder har man? Tillgångarna sammanställs och ett avtal upprättas där det tydligt framgår vem som ska ha vad. Normalt sett delas tillgångarna lika mellan makarna.
Var och en av parterna måste fortfarande ta ansvar för sina egna skulder. Eventuella gåvobrev, testamenten och äktenskapsförord reglerar vad som är enskild egendom och vad som därmed inte ska omfattas av bodelningsavtalet. Observera att bodelningen måste vara skriftlig för att vara giltig.
Första steget är att göra en bodelningsberäkning där vardera parts tillgångar och skulder redovisas. Här är huvudregeln att man har rätt till en procentuell del av varandras eventuella överskott på tillgångar (från 10 till 50% beroende på äktenskapets längd), men det är även fritt för makarna att hitta en alternativ lösning som passar dem. Det som ska fördelas är allt giftorättsgods som inte utgör enskild egendom genom ett äktenskapsförord eller villkor i testamente eller gåvobrev med avdrag för skulder.
När makarna är överens om hur tillgångarna ska fördelas dem emellan upprättas i nästa steg ett skriftligt bodelningsavtal. I ett bodelningsavtal framgår fördelningen av tillgångarna, vad som beslutats gällande exempelvis den gemensamma bostaden och övertagande av lån. Ett bodelningsavtal utgör ett bevis på att makarnas ekonomiska mellanhavanden har upphört. Bodelningsavtal krävs exempelvis för en ansökan om lagfart och banken efterfrågar en bodelningshandling i samband med ansökan om lån eller övertagande av lån som tidigare varit gemensamma.
Daisy Johansson är jurist på juristbyrån Stance och Juristjouren